Jag lever fortfarande!

Det va ju inte igår precis! Kanske just därför det känns väldigt komplicerat att göra ett inlägg nu. Men jag gör det ändå och struntar i hur det blir.

Om ni hade frågat mig för en vecka sen hur jag mådde hade jag antagligen svarat dåligt. Eller jag hade nog svarat bra, för det gör man ju oftast. Men jag har faktiskt haft en del saker som har vägt tungt på mina axlar, både när det gäller tunga skolarbeten och annan oro. Och bristen på tid har inte heller fått mig att må så bra. Allt jag har viljat göra, och att verkligen "leva", har jag flyttat fram som ett "att göra i framtiden".
Men det är tur att inte sånt här vara allt för länge. Om ni istället frågar mig hur jag mår nu säger jag helt klart bra. Jag är klar med det mesta i skolan, oroligheterna över både stora och små saker har minskat och jag ser förjävla ljust på tiden som komma skall! Igår fick jag alla presentationer + bilder av sommargotts arbetsteam. Väldigt intressant att läsa och se alla. Vi är 13 stycken, 6 tjejer och 7 killar tror jag att det var. Jag är ju självklart ensam från den högre delen av landet. På andra plats kommer han som bor i Stockholm, så lite kulturkrock blir det nog allt haha. Flera av dom bodde på Smögen. Det gav mig faktiskt en stor tankeställare. Tänk att bo där året om, det låter ju helt sagolikt i mina öron. Jag trodde nästan inte att dom lyckliga individerna fanns. Jag ska njuta av varje ord jag hör de säga med den underbara Smögendialekten, som egentligen är ganska gräslig om man inte förknippar den med något bra.
Mina tankar kretsar ju givetvis mycket kring sommarlovet nu, eftersom det närmar sig. Det kommer bli en speciell sommar. Jag vet att jag kommer förändras sjukt mycket som person. Eller förändras kanske är fel ord, men växa upp. Om jag ska vara ärlig är jag ju fortfarande beroende av mina föräldrars hjälp, både ekonomiskt och allt annat dom gör som jag inte ens reflekterar över. Men denna sommar kommer jag vara ifrån dom i sju veckor. Jag ska åka ner till Smögen på egen hand vilket kommer vara ett stort steg för lilla mig. Väl där ska jag klara mig själv. Jag ska handla all min mat själv, med en begränsad summa pengar som ska sättas in på mitt konto(hjälp). Jag ska även tillaga all mat själv, vilket många verkar se som en livsfara för mig. Men jag kan garantera att allt socker kommer att kompensera den biten! Även städning/tvättning och allt annat sånt ska jag sköta. Lilla jag, jag som stannade vid 14 år ska plötsligt bli 18 påriktigt. Jag tänkte föresten använda bloggen som en dagbok i sommar så ni har koll på hur jag lever, och om jag lever över huvud taget haha. Kanske startar en ny istället för att denna fick ju aldrig någon bra början hoho men mer om det sen!

I övrigt så FLYTTAR jag på LÖRDAG. Shit pommes frites!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0